Googlenet as we know it

E-mannen uppmärksammade ett nyhetsbrev som Comhem skickat ut, där de låter oss veta att de har ingått ”avtal” och skaffat ”snabba genvägar” till ”ett flertal stora medieleverantörer”, däribland Youtube. Eftersom det påminde om den hatframkallande Spotelia-affären, engagerade sig några på irc-kanalen #telekompaketet för att ta reda på mer. Blay skrev en bra sammanfattning av problematiken, en etherpad skapades och mejl skickades. Handlade detta om nätprioritering, ett avsteg från idén om nätverksneutralitet?

Comhem svarade och bekräftade att det inte var tal om prioritering, utan ”direktpeering”. Framkom gjorde också att ”medieleverantörerna” i själva verket var allmighty Google.

Peering
Internet är inte ett enda nät, utan en mängd ihopkopplade nät. Comhem har ett av dessa. Företaget betalar för sina kunders trafik ut mot andra nät via en mellanhand, s.k. transittrafik. Två nät som båda är beroende av mellanhand och har mycket trafik mellan sig ingår dock ofta avtal om att skicka trafik direkt utan omvägen om mellanhanden. Det kallas peering. Det är en bra sak som gör nätet mindre beroende av centrala aktörer, makten distribueras över fler operatörer.

Det intressanta nu är att Google peeras in direkt i Comhems (och säkert många andras) nät. Google är inte ett nät av användare, utan en tjänsteleverantör. Vad får det för konsekvenser? Comhem gör gällande i sitt nyhetsbrev att ”alla blir vinnare”. När Google-trafiken går direkt blir det mer ”plats” kvar för transittrafik, är idén. Det verkliga syftet framstår dock som strikt ekonomiskt – Comhem slipper köpa lika mycket transittrafik.

Speed matters
Precis som peeringpartnern Comhem sparar Google också pengar på detta, men framförallt garanteras företaget en snabb uppkoppling mot användarna. Google har på senare tid anammat speed matters som ett nytt mantra. Nu pratar vi dock inte megabits, utan svarstider, latencies – zippighet.

Fartfixeringen ger sig till känna i nästan alla Google-sammanhang numer. När de sväljer konkurrenter likväl som när de försöker köpa kontroll över DNS-systemet. Etherpadutvecklarna ska hjälpa till att snabba upp Wave och Googles DNS-servrar ska på något märkligt sätt göra ”the web-surfing experiences faster”.

Behovet presenteras ofta som sprunget från användarna, men nog är det väl Google som står för den verkliga efterfrågan? Användarna föredrar en snabb sajt, men Googles nya realtidstjänster är i behov av zippighet. För när vi ska pådyvlas Chrome OS och Google Wave behövs korta svarstider, realtid. Det förklarar också varför Google är så angelägna att direktpeera med nätoperatörer. Speed matters, för Google.

Konkurrens? Lol!
Både Comhems och Googles motiv till direktpeeringen är högst förståeliga. Båda sparar pengar och Google garanterar zippigheten i sina äps. Att mindre konkurrenter inte har möjlighet att erbjuda direktpeering med nätoperatörer och således aldrig kommer kunna konkurrera på lika villkor med Google i zippighet är en effekt. Jag ser dock inte hur denna utveckling kan stävjas. Pengar föder mer pengar, med pengarna kommer makt och konkurrensfördelar.

Fördelar i den mån det överhuvudtaget råder någon konkurrens. Google blir i mer och mer ett monopol. Nya tjänster ter sig mer och mer som rena proof-of-concept eller proof-of-competence, ett sätt att skicka en anställningsansökan till Google mer än ett försök att konkurrera. Kritik tystas proaktivt genom den fåfängliga våta dröm som alla med anknytning till webben tycks nära i tysthet – drömmen att bli headhuntad av Google.

Dystopin
Det som oroar mig är när direktpeeringen med tjänsteleverantören kombineras med den framväxande spotifieringen av samhället. Jag frågade Comhem hur de såg på framtiden:

”/../det jag oroar mig för är att ert intresse för att köpa transittrafik kommer minska när/om ni kommer börja direktpeera med fler tjänsteleverantörer än Google. Jag ser framför mig en utveckling där en bredbandsabbonemang med comhem kommer innebära bra uppkoppling mot direktpeerande tjänsteleverantörer och dålig mot alla andra.

Hur ser ni på detta? Kan ni se en framtid när ni upptäcker att ni sparar mer på att strypa transittrafiken än vad ni förlorar på att vissa kunder kommer byta operatör för att t ex BitTorrent går långsamt?”

Svaret lät vänta på sig, men så:

”Utifrån vårt perspektiv har du ingen anledning att oroa dig. Com Hems uppkopplingar mot tjänsteleverantörerna ska alltid vara bra, oavsett om de realiseras via en transitpartner eller med direktpeering.” (min fetstil)

Tjänsteleverantörerna
Det låter visserligen bra att de tänker fortsätta underhålla gatorna där småbutikerna ligger och inte bara satsa på förbifarten till köpcentrumet. Men grundsynen, att internet är ett ställe där konsumenter kopplar upp sig mot tjänsteleverantörer, är illavarslande. Jag ser det nämligen minst lika mycket som ett ställe där människor ”realiserar uppkopplingar” mot andra människor.

Jag tycker dock inte att varken Comhem eller Google kan lastas för något i det här fallet. Det är inte säkert att framtidsscenariot förverkligas. Däremot så visar det hur lite insyn vi har i nätet. Vad innebär våra inhandlade/tilldelade megabit per sekund? Är de mot Googlenet eller internet? Kommer vi märka om nätoperatörerna i tystet byter fokus på sina investeringar? Kan vi bygga system för att övervaka hur nätoperatörerna ”planerar” sina nät, för vi inte ska sitta där med skägget i brevlådan om några år och inse att internet as we know it blivit ersatt av Googlenet?

Etiketter: Com Hem, Google, Googlenet, spotifiering, peering, speed matters.

About these ads