Kulturdistributionspolitik ftw
12 augusti 2009
Anders Mildner skriver intressant om överflöd, och länkar till en Rangaswami. Hen och många verkar dra parallellen mellan produkter/tjänster och nedladdning/streaming. Den analysen passar t ex Spotify som handen i handsken.
Det finns två tankevurpor i den analysen/parallellen.
1. Att strömning och nedladdningar är olika saker. Det är det inte. BitTorrent är nedladdning, men möjliggör också strömning gemom exakt samma protokoll, ex Mininovas Content Distribution, där MP3:or kan stremas via BitLet. De två företeelserna kan samexistera med samma protokoll. De som driver tesen att strömning är framtiden är de som förespråkar stängda protokoll, såsom Spotify, framför öppna demokratiska dito (som BitTorrent).
2. Att kulturpolitik och kulturdistributionspolitik skulle handla om ”hur man kan tjäna pengar på kultur”. Första prio när nämnda politik ska utformas bör vara demokrati, tillgänglighet och öppenhet. Vi behöver öppna fria protokoll och lagar som förhindrar inlåsning av kulturen till särskilda distributionscentraler. Taktiska lagar som ser till att inte nya distributionsmonopol/kontrollstationer (läs streamingtjänster) uppstår.
Vi behöver en behovs- och maktanalys av olika tänkta framtida kulturdistributionsmetoder.
15 oktober 2009 at 18:02
[...] ”strömmande” blir det bara löjligt. Följande kan inte sägas för många gånger: Strömmar är samma sak som nedladdning, strömmar == nedladdning, <?php if($strömmar != $nedladdning) { print [...]